Sofias blogg

Albin tar studenten idag, klockan 12.00 springer han ut från Design gymnasiet i Sickla. Vilket betyder att jag måste gå från skolan ganska mycket tidigare, hinner vara i princip en timme och på den timmen ska jag hinna klippa min morfar så att jag kan få ett slutbetyg i Frisörteknik D. 

Jag är trött på att människor aldrig accepterar mig för den jag verkligen är, utan bara för vad de vill att jag ska vara. Från och med nu tänker jag sluta lyssna på allt skitsnack och bara umgås med människor som uppskattar mig och är äkta. För äkta finns det inte mycket av, alla är bara falska och tror att de kan behandla än precis hur det vill men tyvärr så funkar det inte så!

Kan berätta att jag gick ner 3 kg på vecka under tiden min pojkvän var borta, utan att träna. Haha förstår inte hur, men vikten bara rasa och nu kan jag ha mina jeans som jag inte haft på ett bra tag och de sitter till och med bra. Min pojkvän tyckte till och med att jag såg annorlunda ut i ansiktet och kände knappt igen mig när han kom hem. 7 kg borta, nu har jag bara fyra kvar och sen är jag förhoppningsvis nöjd!

idag har det varit ännu en tråkig dag i  mitt liv, är fortfarande dålig, saknar min baby sjukt mycket och jag kan fortfarande inte sova på nätterna eller på dagarna, blir faktiskt lite sur..

Jag är sjuk, igen. Blir så jävla trött på det här, jag orkar verkligen inte vara sjuk just nu. Fast egentligen behöver jag vila, tränar nästan hela tiden och antar att det är därför jag blir sjuk. Men jag hatar att göra igenting, träna är typ mitt liv just nu och vad jag behöver och då ska jag gå och bli sjuk, plus att jag har sjukt mycket i skolan som måste göras.
but thats my luck..

Sover ingenting heller, har i princip inte sovit sen Albin åkte. Okej, det verkar som att jag har svårt med att sova själv då jag i princip inte har gjort det sedan vi träffades och att jag faktiskt hela mitt liv älskat att sova med andra människor, i min säng då. En till anledning till att jag inte kan sova är väl pga några veckor sedan då jag var ensam hemma och någon stod och bankade någonstans på mitt hus, och det var inte på dörren för där stod jag. Blev skit rädd och gömde mig i badrummet tills familjen kom hem, och på vägen hem så hade de sett flera polisbilar vid mitt område som hade tagit fast två killar i en vit skåpbil.. som någon vecka senare visade sig vara inbrottstjuvar!
Jag hade låst dörren medans jag duschade, tror att de bara checkade om någon var hemma genom att banka och som tur var så började bella skälla!
Men problemet är då att natten till måndagen vaknade jag av att någon knackade igen, tyst den här gången, till och med mamma hörde det. Men vi är inte säkra på om det kanske bara var bella som kliade sig.
Så jag antar att jag får ligga sömnlös tills han kommer hem igen.

idag har jag riktigt tråkigt, slutade skolan tolv och sedan dess har jag inte gjort ett skit. Ska i alla fall åka och träna nu vilket känns bra, även fast jag just nu häldre bara skulle ligga hemma med en fet godispåse så gör jag inte det. Jag är inte ens sugen, jag bara känner för det. Jag skulle bara vilja lägga mig i soffan, titta på sex & the city och trycka i mig choklad och kanske böla lite. Men då skulle all träning va för ingenting och de här 5 kg skulle bara komma tillbaka och se ännu värre ut än innan. 

Sa just farväl till Albin i telefon, jag vet inte vad som hände men tårarna började forsa nerför kinderna. Har aldrig någonsin känt såhär och jag kan inte riktigt beskriva det jag känner. Vet inte om det är saknad eller rädsla för att han flyger, vilket jag själv hatar. Men jag känner mig inte riktigt hel, om vi bara inte hade setts en vecka så hade det inte varit en sådan big deal, men nu när jag vet att jag verkligen inte får träffa honom så blir det så mycket jobbigare. Du får gärna tycka att jag är patetisk, toffel eller löjlig men jag vet vad jag känner och han är helt enkelt min soulmate, min andra hälft och utan honom är jag helt enkelt inte hel.

Så söndag igen, och jag har skit tråkigt. Kan allvarligt säga att jag suttit hela dagen framför tven och spelat GTA, yes I have no life.
Albin åker till Turkiet ikväll i en vecka, kommer sakna honom till döds.. saknar honom redan nu. Men jag får helt enkelt hitta på saker hela veckan så att jag slipper lida! 

Var på studentskiva i onsdags och har inte orkat ta mig till skolan sen dess. Dagen efter mådde jag verkligen dåligt och idag kände jag bara att jag inte har någon lust, vet att jag bara straffar mig själv men skolan ligger inte på min topplista just nu. Det brukade vara en plats som jag faktiskt tyckte om att gå till, men människor förändras och jag kan inte göra så mycket åt saken, känner mig bara riktigt jävla ensam när jag är där, så ensam att jag faktiskt häldre är ensam på riktigt, hemma.

just nu känner jag mig bara jätte ledsen, finns egentligen ingenting att säga men jag säger de orden i alla fall. Det känns bara som att jag blir påmind hela tiden om hur dålig och otillräcklig jag är och det känns inte som jag duger för någon.

Jag älskar dig, Albin (5/1-08)

Jag är arg, jag är riktigt jävla arg. Jag arg på människor i min närhet för att de inte förstår, jag är arg på människor som inte längre finns där för anledningar som jag inte vet vilka, jag är arg för att det inte finns någon jag kan prata med. Jag är arg på mig själv för att jag låtit det bli som det blev, för att jag inte har någon som helst kontroll över mitt liv. Jag är arg för att jag inte uppnått någonting och jag är arg för att jag inte har några drömmar. Jag är arg för att saker tar tid, och att jag ska slösa mitt liv för att uppnå dem. jag är arg för att mitt liv står stilla, jag arg för att jag låter människor trycka ner mig och trampa på mig som om jag vore ingenting och jag är arg för att det är precis så jag känner. Jag arg över stämpeln i min panna och människors sätt att påminna mig om att den finns där. Jag är arg för att jag tar åt mig av allt som sägs om mig. Jag är arg på mig själv för att jag ens skriver det här men jag är argare över att ingen, ingen kommer bry sig om vad jag just skrivit.

Jag är sjuk, förkyld. Känner mig bara så jävla uttråkad och irreterad just nu. Jag har bara bråkat och tyckt synd om själv hela helgen, till och med i sömnen. Känner bara att det är så jävla självklart att jag ska bli förkyld just nu, nu när jag verkligen inte får bli det.
Tycker bara att min kära pojkvän är underbar och förstår inte hur han kan stå ut mig mig när jag är såhär. Men det gör han och jag älskar honom för det.

Igår fyllde min mamma år så vi hade kalas för henne, vilket var jätte trevligt. Körde kubb senare på kvällen, killarna mot tjejerna och gissa vilka som vann? Tjejerna såklart. Okej vi vann inte pga mig då jag bara träffade en och missade kungen från en meters avstånd men ändå..

en del människor är bara så jävla orättvisa, och jag tycker bara det är så himla dåligt stil att tycka illa om människor som man en gång var som/umgicks med bara för att man själv förändrats.